torsdag 17 juli 2008

Frank var det ja

Men nageltrång (om det nu är vad jag har) i höger ringfinger gör att det blir lite svårare att skriva på tangentbordet. Visserligen så är det ju så att man använder vänster hand mer, nej.. hittar inte den rätta %-satsen nu när jag googlar den. Hur som helst har jag läst det, det jag läser och tycker är kul, det kommer jag ihåg. Perfekt. Det hjälpte i skolan.

Återigen ett inlägg som inleds med att jag inte alls vet vad jag skall skriva. Eftersom så är fallet så gäller det väl att bara knappa på då.

Frank..
Ja, det heter jag, och har så gjort i 26 år, eller närmare bestämt 9645 dagar idag. Det roliga med Frank (och nej, inte så att jag pratar om migsjälv i 3:de person, utan jag refererar till namnet nu) är att det är ett namn som alla hört men ingen heter det. Mer eller mindre kända personer som Frank Sinatra, Frank Andersson, Frank Zappa och Frank Lampard har satt namnet på kartan. Ja, förrutom jag då.. och ev. 3300 andra svenskar.. Ungefär lika vanligt är det att ha det som efternamn, något som faktiskt är lite av ett mål för mig. Ja, Frank Frank hade varit perfekt att heta!

Mio har en stol som bär det vackra namnet..


0,036% av sveriges befolkning alltså (0,0036 om man räknar fel), som har det som tilltalsnamn.. (mamma, du som kan detta underliga språk med siffror, har rätta mig)

Och mamma, förklara gärna varför jag aldrig fick en sådanhär, och nej, att säga att det inte var uppfunnet, det godtar jag ej...


Haha, ja, men varför nu detta Frank-frosseri? Jo.. tänkte kommentera en händelse som utspelade sig på Aveny 1 för några helger sedan. För att göra historien kort så skall jag precis skaka hand med en bekant till en bekant. Vana trogen väntar jag någon hundradel innan jag säger mitt namn (om man möter någon som säger sitt namn först, så gör man sig själv en tjänst att säga -Hej "personens namn", Frank heter jag.. eller motsvarande.. detta gör att man, iaf jag, minns det)

Men något namn kommer inte, så jag slänger ur mig -Frank... ja, svarar denna personen.. va, jaha, du med eller? är det sant?.. mm.. ja något ungefär så lät det då. Han heter alltså det också. För de personer som har ett vanligare namn än mig är det nog svårt att förstå, men eftersom det tagit 26,5 år för mig att presentera mig för en annan Frank så var det lite kul.


Detta är Frank från Chicago’s Lincoln Park


Biljardbord, Rep, Cymbaler och surfbrädor.. Vetgiriga jag kan inte hålla mig från att titta på "how it´s made"

4 kommentarer:

GIS-mormor sa...

0,036% blir det. Hade det varit 0,0036% så hade ni bara varit 33 personer som heter Frank.

Jag kan lova dig att jag letade och letade och letade efter sådana där fina kläder som det stod Frank på men jag hittade inga. Om jag hade hittat hade jag absolut köpt.

Vad det gäller ditt mål att få heta Frank Frank så vet jag en tjej som heter Frank i efternamn. Gift dig med henne!

Kram!

Frank sa...

Skall du gifta bort din son.. haha, som om det var upp till dig. Ok, jag skall genast ändra %-satsen, undra hur jag tänkte där.. ja.. nu vet ja. Hjärnan går inte på högvarv på lediga dagar.. :)

GIS-mormor sa...

Gifta bort och gifta bort... Jag kom bara med en idé om hur du skulle kunna få namnet Frank Frank.

Frank sa...

Det är ju bara att söka på eniro.. vi lever i en interaktiv värld mor..