Det är därför som jag hela tiden känt att jag hört den innan. Det är den jag hört innan jag första gången hörde Evas tappning. En tappning som fick tiden att stanna för en kort sekund. Som om det andetag man är mitt i händelsen att ta helt tappar betydelse. Som om nästa steg förskjuts till en obestämd framtid och promenaden avstannar. För att få stå avslappnat och ta in alla intryck och ryckas med.
Man hamnar i en sådan sinnesstämning att man inte riktigt kan hantera att låten är slut. Så det är bara att trycka på play igen. För att åter igen låta sitt sinne föras iväg.Fields of Gold... perhaps, somewhere over the rainbow?
Hjälp vad vackert det är.. what a wonderful world! Nästan så att man tror henne..
Ahh, thanks!
I'd rather be golden than have Golden Power..! and that means alot!
2 kommentarer:
Alltså, det är helt galet, Golden Power! :O
Va?! När har du varit här och fotograferat mig och min hemlige akrobatik-vän...?
Skicka en kommentar