...

En trött en.

För när tiden finns men inget som vills, då blir man en trött en..
När Inget viskar "vill" utan allt skriker "Måste", då trubbas man av...

När man plötsligt slås av att det ljusa utanför fönstret blivit mörkt och dagen för alltid är slut, då får man tillfälligt stålsätta sig mot tidens rand.

Tills morgonen gryr och en svag förhoppning kan skönjas.

I'll outrun it..