gallimattias

Jag kan inte svara på varför det inte blivit så många rader av mig.. jag har som inget att skriva. Det skulle väl mest bli jobb. Och situationen är ungefär som i Lumpen. "Skriv upp allt du är med om, det kan man göra många sketcher av" fick jag höra någongång, gissningsvis januari, under 2001. Men väl efter 10 månader med så många skratt att det var oräkneligt så hade jag noll. Noll som i zero, nolla, cero.
Inget att rapportera helt enkelt.

Varför kan det vara så? Kan det vara så att det är en omöjlig ekvation. Att addera militärisk humor med civil? Eller alla andra kombinationer som t.ex. kan inkludera jobb. Måste man mjukas upp och själv ingå i en form symbios med den sorts jargong som för tillfället råder? Och kan denna inte översättas rakt av? Är det måhända som att översätta sitt favorittalsätt eller dikt från svenska till engelska till en, i engelskan dåligt bevandrad, bekant?

Rena hypoteser. Precis som matte. 1+1 blir t.ex. inte 2 om det är sandhögar man talar om.

Eftersom en kedja aldrig är starkare än sin svagaste länk så ser jag till att inte skriva något mer, om detta skulle råka innebära att jag sänker nivån från "osammanhängande, otydligt och svårläst" till att bli rakt ut dåligt :)

Tjao! Sova tidigt... yes CK (cousin King) jag är bra mesig :)