Maia Hirasawa

Idag fick jag för mig att se om inte det var dags för Maia att spela live igen, men ingenting som var planerat, tydligen.

Men så såg jag, av en slump, att hon skall spela på "På Spåret". Det omkullkastar mina planer helt och hållet, för det måste jag se, det måste jag.

Ibland har man flyt, det gäller bara att komma ihåg de gånger som man faktiskt haft det, för det är lätt att glömma dem och tro att det bara är oflyt som finns i världen.

Snön ligger vit på taken, det är väl bara jag som knappt ens är vaken. Tiden finns, bara man inte tänker på den som en jag känner har sagt en gång i tiden.

Citat är det bästa.

winners

Vaknade och var underligt pigg, innan klockan ens slagit 8. Istället för att somna om så tittade jag på det vackra internet. Nu när frukosten är uppäten så är det bara resten av dagen kvar. Lite genomgående tema, jämt.

Jag skall lära mig göra äggröra, det skall bli gott, det har jag bestämt.

Mästarnas Mästare på SVT-Play. Vilken nostalgi det blir, gåshud precis hela tiden.

Någon som vet när det går på tv?

Igår var det hockey, Frölunda vann med 5-4 och det gör att jag är 2 for 2 live med vinst. Det trodde jag inte när det stod 1-3 15 minuter in i första. 3 öl senare så var jag med och hejade fram dem. Klapp-klapp-klapp!

Svag

Känns som om jag knappt är vaken, men ändå sitter jag upp, långt ifrån sängens värme.

Mina mackor är slut nu, kaffet har sinat sedan länge, men vad innebär det då? Att jag dricker mer te? Ja, thats a fact.

Badminton igår, det var roligt. Allt som är jobbigt är roligt. Fysiskt.

Undra om jag skall ta tag i det som jag tror att jag behöver ha gjort idag. Eller, behöver?

Born to run!

Skall jag vara före så gäller det att ligga i. Dagarna går, det nya året blir äldre och äldre.

Med en hurtighet som jag inte visste att jag hade så fixar jag, men det är enklare när det inte handlar om ens egna grejer. Kanske skulle jag ändra inställning.

Jag hade en underlig dröm inatt, om att Barcelona förlorade mot Milan, med 2-0, på Hemmaplan. Jag kallar det för mardröm även om jag faktiskt inte är så såld som de fanatiska fans som faktiskt finnes.

Klockan klämtar, snart bär det av till fjäderbollstävling. Jag skall vara bra, det har jag bestämt. Mest eftersom jag gillar mig själv när jag är bra, och jag kan bestämma om jag tycker att jag är bra eller inte, men jag kan bara bestämma vad jag själv tycker. Så, you take what you have, do the best of it. Så vet man iaf att man gjort vad man kan, det räcker 7 dagar i veckan.

Nej, nu är det lite panik. Stressa stressa, undra om jag hinner få i mig en macka. Come on! Sedan slänger jag mig in i den rollercoasterresa som jag nog inte gillar. Men jag har vant mig, jag gör sådant. Jag undrar, det gör jag faktiskt.

så sa jag

generellt är generellt ett ord som beskriver personer som inte finns utan som bara är ett mellanting av alla som faktiskt finns på riktigt.

på't igen

No Doubt spelar en sång på tvn, Dont speak. Hyffsad klassiker!

Hjärnan spelar spel med huvudet och huvudet påminner kroppen om att den minsann var ute igår. För det var den. Och kul hade den. Bestämmer man sig bara så.

Jag har en katt som gör vad den kan för att få kroppskontakt. Jag tycker mest att det är irriterande.

Jag spelade för en 20polett igår, jag var klar när jag fick 270 i kontanter. Bäst någon?

rollercoaster

Jag har färdats den här vägen innan, men det var en annan tid. Jag har sett samma hus förr, men det var inte igår. Det finns inget hemtrevligt med dem men jag känner igen dem och därför känner jag bara för att sätta mig ner.

En spårvagn susar förbi, den jag var förr satt i den, i andra tankar, med andra mål. Med en annan destination åt ena hållet. Samma åt det andra.

Snöflingor dalar och framkallar en viss samhörighet i mig. Jag gillar snö, skillnaden är bara att det inte är slask under den som jag gillar, det är inte snö på riktigt. Men tittar man inte ner så ser man det inte. Man ser bara vackra flingor i skenet från lampor. Sakta dalandes ner. Man skall inte titta ner. Men vissa saker är lätta att säga men svårare att inte göra.

Var det ens jag som en gång i tiden färdades den vägen som jag nu känner igen, i dubbel bemärkelse? Eller?

Jag är glad att jag inte glömde min mantel, hur skulle det gått då?

VH1

Top 10 animated videos. Det är vad som visas på VH1 idag. Underligt nog har jag inte ens hört den som har placerat sig som 2a. Känns irrelevant. VH1 står för övrigt för Video Hits 1 och har ett utbud av moderna hits och äldre låtar för att tilltala målgruppen 25 år och uppåt, en målgrupp som är uppväxta med MTV men som växt ifrån musiken. Kommentarer på det? Att det inte rör sig om falsk marknadsföring iaf.

Den kända står i skåpet och är ger inte alls sken av att vara så ny som den faktiskt är. And I blame CK, yes i do!

Eftersom jag inte har kaffe hemma så blir det en del te istället. Undra om inte det är nyttigare. Jag tror det. Vill tro det. Tänk om det är så att om jag inte dricker kaffe på ett tag så kanske det svarta guldet faktiskt gör att jag blir piggare av det i framtiden? För just nu får det ju en bara att fungera som en normal människa.

This is it.

Michael Jackson på tv, sista låten. Alltid lika sorgligt, för det tycker jag att det är. Det är visserligen ingen "man in the mirror" men en låt i MJ-klass i all ära.

Uppåt-Framåt!

how!?

Det ändras det där, spellistorna som passar menar jag. Undra vad sådant kan bero på. Ibland passar vissa, ibland andra. Är det som en spegel?

Jag tycker att regndroppar och ringarna dessa gör på den spegelblanka ytan på öppet hav symboliserar hur människor över hela världen känner varandra.

Idag har klockan gjort något konstigt, det bara hoppade över massor av timmar och hela dagen bara flög fram. Man skall vara nöjd och glad när det händer under de timmar på dagen som man fick betalt. Mycket bra. Att jag sedan hade en hög puls och hur mycket information som helst att hålla i huvudet samtidigt gjorde väl att man inte hade tid att tänka på tiden. Det går nog hand i hand det där. Me like!

Nej, skall röra på mig lite, släkten väntar. Idag är jag sist, är jobb en giltig orsak?

Blues

När man är ledig så har dagen en förmåga att vara en seg dag. Inte på något sätt en dålig dag, men mer så att jag är värdelös på att göra saker. Framför allt om det är så att jag faktiskt skall göra något. Då sitter jag mer och väntar tills dess. Rastlösheten lyser med sin frånvaro. Blir inte bättre.

Sitter och lyssnar på Blues skiva "Samhällstjänst". En favorit från förr, slog på den en dag (nej, jag har inte kvar den, spotify) och kunde minsann varenda låt och all text. Fascinerande. Mycket.

Jag har gjort ett armband av dynga jag har hittat liggandes. Perfekt, någonstans är ihop-plock så mycket snyggare än det utarbetade och planerade.

Jag har inga ord i mig. Jag skall se om jag kan steloperera mitt knä så att det klarar en runda med badminton. Idag skall jag vinna, det skall jag. Ska!

inga bilder, bara text

När jag har kommit på vad jag skall göra när jag kommer hem så gör jag det aldrig. Varför är det så?

Visserligen kan det vara så att jag aldrig planerar att titta på tv, spela spel eller surfa på det beroendeframkallande nätet. Hade jag planerat det så hade jag alltid gjort som jag planerat. Nu planerar jag istället att städa, diska, eller något liknande, i mitt hem som aldrig blir klart. Och blir det klart så stökar jag ner det på ett par dagar. Ekorrhjul?

Jag har kommit på förklaringen till ordspråket om vargen i min hjärna. Jag har alltid haft den där inne i hjärnan men bara svårt att formulera den. Som med det mesta andra.

Min trupp av städare är icke samlad. Dammsugaren Rolfy har till och med sladden liggandes på golvet.

Ytterligare en sållas till skaran av folk som tycker att jag rabblar i gåtor. Målet, att få dem att kunna bilda en ring runt jorden om de lägger sig ner kvarstår.

Solig vintermorgon

Jo, jag var nog bra trött igår, det måste jag ha varit. För när jag tillslut slutade titta på datorn och slöt ögonen så måste jag somnat direkt. Kanske inte så konstigt då klockan var halv 3. Nästan 5 timmar låg jag i sängen och undrade om det inte var sova-dags.

Tur att katten höll mig sällskap, även om han mest var i vägen.

Nu väntar jag på att jag skall gå till jobbet. Kanske är det dags för frukost innan, för isf så är det nog lika bra att börja med det nu. Typ nu direkt!

Framåt- marsch!

Sheldon!

Tänk vad det skall vara svårt att sova, trött precis hela dagen kämpade jag för att inte sova, när sedan Monsieur klocka valde att slå 10 så tänkte jag att det var dags. Jag lovar, hade jag inte tänkt en pigg tanke på hela dagen så gjorde jag det sekunden efter att huvudet nådde kudden. Tänka sig. Efter lite försök med att läsa, med att blunda så kastade jag in handduken, tog med mig datorn till sängen. Nu har jag tittat på 4 avsnitt av "the Big Bang Theory" och är inte det minsta trött. Vågar jag skylla på min dygnsrytm? Ja, jag tror det.

Jag kan ibland när jag ser serien faktiskt önska att jag var som Sheldon. Av många anledningar. The truth can indeed be a finger down the throat for those unprepared to hear it. Vem säger sådant? Han är en citatmaskin, han också.

Frank XIV Johan??

All night long

En strålande sol väcker en, och även om varken kroppen eller huvudet ville vakna riktigt så var det en vacker dag jag mötte när jag slog upp ögonen.

Temat på McDonalds är inte alls gott, det fick jag bittert erfara igår.

Det var rätt lite folk ute igår, för att vara en fredag vill säga. Dessutom var det kallt. Men jag levde på min pokervinst. Undra om jag nu skall dra mig tillbaka undefeated? Kanske, kanske inte. Wasastan, Skål och Lounge(s). Roligt roligt och idag har jag ont i magen av allt skrattande och ont i huvudet av andra anledningar. Det tycker jag att det är värt.

Det var annars ingen kö på McDonalds. Lika bra, så borde det alltid vara. Bigmac nästa!

"All night long" var gårdagens signaturmelodi. Sjöngs i alla takter som finns, och till alla låtar.

nej...

Nej, jag skall inte ens skriva något idag, jag har inget i huvudet som måste ut och mina fingertoppar har ingen vilja att skriva dynga, inte idag. Men väl en annan dag.

Jag vilar ögonen på tvn ett tag till, innan sömnen. Michael Jacksons 30årskonsert, 30 år som artist i guess. Vilken idol han var för folk, folk svimmar, jag som bara trodde det gällde på The Beatles och Elvis tid.

Trött idag, måste sova!

F-fpn

for you...

När jag var liten hade jag en superhjälte, en som var utöver det vanliga. Med en arsenal av energi, en bottenlöst förråd av skämt, reptilsnabba kommentarer och repliker som var både oförutsägbara och geniala var det honom jag såg upp till. Han hade en superhjälteutstyrsel som visserligen ständigt ändrades men som hade det genomgående temat att den vara oklanderlig, som jag ville härma. Han förvandlade livet till en lek och diskussioner till något intressant och allt han gjorde ville jag också göra. Att avstå bad och sol för en patiens, att avstå lek för att gå in och måla, att avstå tv-spel för att skala potatis, ja, det var alla självklara val för mig.

Sanningen är att han aldrig skulle gjort sig så bra i varken film eller i tidningar. Han gjorde sig bäst i verkligheten och precis där fanns han, och för mig hade han alltid en stund över. För honom var jag viktig. Min superhjälte, det var han. Det är han fortfarande och kommer alltid att vara.

Jag tänker på honom dagligen men idag är det 11 år sedan jag såg honom senast.

I mitt hjärta och minne finns han alltid, men jag saknar honom så det gör ont...

Clown?

Jonglera - ja, men bara med bollar..

Kan man bara jonglera så kan man inte förstå att andra inte kan det, så enkelt är det. Om man kan det är allt enkelt. Vissa kan hantera flera tankar samtidigt, det kan inte jag. När jag jonglerar med mina tankar så är det som om jag gör det med motsvarande oändligt antal bollar, samtidigt. Men ingen visar ens en tendens på att falla neråt, så att jag kan kasta upp den mot en ny riktning. De bara svävar där uppe i luften och jag har fullt upp med att hålla koll på dem samtidigt som jag lever det liv jag lever, passar mig för allt och blickar framåt. Ibland då och då dyker någon upp, plockar ner en tanke, visar mig den för mig och ger mig en insikt som jag nog i grund och botten alltid haft. Något självklart blir just det; självklart.

Så ser ni mig stående i mörkret, i ösregn utan kompass. Fäll upp ett paraply och säg hej. Det gör mig lycklig och tacksam.

Snö, snö och snö..

I like it! Snö är av godo. Tänk vad mycket regn det skulle ösa ner om det inte var kallt? Om man vill se det så alltså? Kyla däremot är ganska enkel, det är bara att klä på sig, påminner lite om tidiga morgontimmar i norr när man traskade till jobbet i mörker som endast lystes upp av den vita snön och de få gatlampor längs vägen. Det knarrade under skorna, vindstilla och faktiskt varmt, om man nu varit så förutseende att man tagit på sig nog med kläder.

Har jag nämnt att jag hatar regn?

The pose.

Jag måste börja med att laga mat, jag är kass på att äta och idag slog det mig som en höger utdelad av ingen annan än Mike Tyson. I'm skinny again! Och jag råkar störa mig på det. Så nu skall jag lasta i mig onyttigheter så det står härliga till. Annars händer ju ingenting. Kul att se ut som om man snart går av på mitten?

2 korv med bröd idag och 7 koppar kaffe, jag tror att jag lokaliserat problemet.

Jag gillar att det gör ont i kroppen efter ett träningspass, jag tycker det är roligt att ta i lite extra. Jag är inte nöjd förrän jag gjort mitt bästa. Vad skulle jag vara om jag inte var sådan? Inte mig själv iaf, and this is a fact, jag råkar gilla mig. Använd kroppen medans den funkar vettja?

Nu måste jag städa lite, annars kommer det aldrig bli gjort, jag har vandrat slöhetens väg flera gånger och det visar sig att man inte ens måste gå så långt innan man hamnar i ett kaos. Eftersom jag då inte gör något åt mig utan slår upp mitt tält och lär mig leva med det så tar jag tag i det direkt.

Later..

F-fpn

Hej på dig morgontimme.

Jag har träningsverk.

Jag vill förmedla det.

Klockan 6.43 ringde telefonen och jag var tvungen att springa ner och lämna en nyckel till min kära arbetskamrat. Eftersom jag somnar rätt så sent igår så var jag inte jättepigg. Vem är det vid den tiden? Dessutom var det läskigt kallt ute! 4 timmar senare när kroppen vaknar av en annan ringande signal signerat väckarklockan så är den om möjligt ännu tröttare.

Måste röra mig, vill inte...

F-fpn

Natt-dags.

Sigrid var det va? Assöt!

Kaffet var gott, skrällde till och bad om mjölk. Tack, det var välbehövligt!

-What´s this guy supposed to be, the ultimate badass?

-No, I wouldn´t describe him as that.

-How would you describe him?

-I guess I would say he doesn´t have a sense of humor.

Nattinatt? Ja, bara en kopp kaffe till. Bara en.

Prove it?

När man parkerar sig i soffan efter att ha tränat, då känns det hur kroppen bryts ner. Är inte det läskigt bra? När musklerna inser att man använt dem. För en som jag som varit inaktiv av naturen sedan naturens början skrattar mest åt det faktum att alla rörelser kräver energi, energi man redan gjort av med.

MCMLXXXII är nog nästa förresten.

Pisces med P blir nog en tredje. Den måste nog designas först.

Var är mitt photoshop???

Jo, det var min tatuering på bilden

I can prove it:

Told you!

fuckin' fjäderboll!

Passa dig, det är en lömsk jävel den där...

Vad kan man säga? Jag visste ju hur jag skulle vara, jag visste ju att det skulle gå som det gick. Usch, kan man känna att man känner sig för väl? Det värsta är att lycka rusar i kroppen när följande saker kan prickas av.

Utmattad - check.

Sönderslagen - check

Men finns det någon bättre känsla att se en "förlorad boll" jobba sig över nätkanten? Nästa steg är bara att bibehålla lugnet och inte bli glad för det lilla, bollen är ju inte vunnen bara för det. Till nästa gång, för det blir en nästa gång så skall jag bara införskaffa: knäskydd, handledsskydd, pannband och ja just det, racket. Satsar på ett som är snyggt, man får prioritera. Sedan skall jag lista ut det luriga med en hårt slagen fjäderboll som bara stannar i luften.

Jag kommer nog svära en del imorgon när det blir lika svårt att ta sig ur sängen som det är att lägga sig i tid. När den enklaste av fysiska övningar förvandlats till fysikens motsvarighet av kvantfysik. När hjärnan vill men kroppen inte lyder utan extrem övertalning. Men det känns som om jag löser det. Det gör jag.

Nej, nu måste jag äta. En snickers och cola under träningen funkar, men magen vill ha mer efteråt. Den är klen och jag är klenare som låter den få sin vilja fram. Men jag väger lite, inte bra.

F-fpn

Good morning

Yes, still Diesel...

Frukost, dusch, raka mig och ut och springa lite i snön. Med menar jag verkligen inte att jag skall löpträna, det har jag inget för. Inget mål i sikte.

Däremot funderar jag lite löst på att ta min ryggsäck med mig, så att jag kan svänga in och slåss lite med roddmaskinen. Känns som om jag behöver det. Återkommer.

Nej, jag är för hungrig för det här.

"Laita moottorisaha sivulle, en halua sinulle mitään pahaa!"

F-fpn

Stressar jag så somnar jag innan 12..

Heart of nature..

Blir nog en tidig kväll för mig ikväll. Skall bara ramla omkull lite. Gå några varv i mina egna tankar och se om jag inte skall dra ner rullgardinen och vänta in tisdagen? Främlingslegionen nästa. Eller kanske räcker det med att träna lite bara?

Hey there Mr Piñata, what are you doing inside the mirror?

Just another manic... sunday?

Doing the right thing...

Do the right thing! Shit, jag måste spela in och se samtidigt. Klassiker när det är som bäst?? Jag skall inte säga att jag minns mycket av den, jag har bara sett den en gång och det måste varit när jag gick 6an kanske? Varför jag minns? Jag minns bara. Tekniken är att minnas med vem man pratat med om den , det begränsar det. Alternativt minns man var man såg den, det begränsar även det. Minns man inte det? Tough Luck. Jag minns båda.

Jag kommer inte ihåg vad jag skall skiva, ibland funderar jag på om jag inte skall gå omkring med penna och papper konstant, så att jag slipper överhetta hjärnan med tankar bara för att komma ihåg dem. Gissar att det skulle se ut lite som Eminem i 8-mile. Helt nedklottrad pappersbit. Varje dag.

Jag har stationerat mig i soffan, telefonen på laddning brevid mig, TVn på, datorn i knät och fjärrkontrollerna i närheten. Nu kan jag inte komma på någon anledning att resa mig upp, alls. Så jag gör nog inte det. Inte idag. Mest eftersom mina tappra försök att slippa en lugn hemmakväll gick i stöpet. Doing the best of it?

Morgon med Silas som sällskap, han spinner balsam...

Vaknade vackert kl 07.02 idag, låg och stirrade i taket och gillade läget. Täcket var perfekt varmt, tröttheten fanns kvar men inte så att jag var trött. Mörkret var mörkt, men inte bäcksvart utan behagligt. Katten ligger brevid och spinner när jag vaknar. Men det varar inte länge, kroppen somnar om, vaknar av att det är för varmt, för ljust och trött är jag också. Så trött att jag snoozar i mer än en timme. Sedan gjorde jag inget fram till det nästan var för sent att gå. Dessutom var det kallt ute. Jag är glad att jag kan sova ut imorgon, men kommer jag göra det? Dra ner rullgardin kanske?

Haha. "So you got my back?" "Sure, your back is gotten"

Nej, jag skall handla pizza, tror jag, eller kebab. Enjoy mina katter sålänge. I fönstret...

Ibland undrar jag vad de tänker, typ varje dag...

Varför inte testa en ny pizza, ones in a while. Capri it is.

Jag såg en snöflinga igår, en ensam sådan. Det är ju inte så att jag aldrig gjort det. Men ibland så får det mig att tänka, och då menar jag framför allt när man ser dem i singularis. Tänk vilken väg de tar för att landa precis på den plats som jag befinner mig på. Samma tankar kan ibland vandra i huvudet när jag lägger pengar i kassan. Nej, jag kollar film istället för att skriva. Men fortsätter nog senare.

F-fpn

Sovdags

Hatten av för herr Winnerbäck, han överträffar sig själv hela tiden, ena låten passar bättre än den andra. Orden som sjungs griper tag i en även om man kan dem, låter en ryckas med utan att man hört dem. En unik stämma som man särskiljer från allt. Tomhet i magen fylls upp av något ogreppbart. Svaren finns i lyriken och om man får för sig att hitta så hittar man.

För visst är de så, när man är mottaglig för yttre påverkan och information så passar varenda låt in på ens situation. Allt skär som i en. Text man aldrig uppfattat blir klarare än favoritlåtens välrepeterade och kända ord.

Det är som det är, inte alltid som man vill att det skall vara. Något sådant.

Nu blir det repeat för 3de gången, textslingan ekar i mitt huvud. Synd att klockan börjar bli mycket, jag har en gnagande ångest att jag borde sova. Trött, och det har jag varit sedan 10. Men lyssnade jag? Definitivt inte. Som vanligt med andra ord. Vilket är skönt, för gör jag som jag brukar så vet jag att jag är jag. Att jag är den jag vill vara. Jag gillar att vara jag. Det var tomt idag, tomt. När jag var liten och stark, ja, så hette den. Nu är jag bara och?

Jag läste en gång på en plansch på skolan skriven av en klass med, låt oss säga av någon där skrivkunskaperna och många andra förmågor var mycket beränsade, som handlade om ledsamhet. Tror jag, minnet sviker mig aning. Men det var en fras som bara fastnade. Som jag har tänkt på ett par gånger sedan vintern -99.

"Jag är gråter"

Jag gillar det, det är fel men rätt på något sätt liksom.

Go Barca!!

Fotboll på tv. Inte ofta jag tar mig tid för en sådan aktivitet. Speciellt inte att sitta och kolla koncentrerat. Då måste matchen betyda något mer än "bara" 3 poäng. Eftersom jag håller koll på fotbollen så är det bra att damen håller koll på mig...

Fröken Bus

Jag vet inte vad jag skall göra. Projekthjärnan har tagit semester mitt i allt. Kommer inte på vad jag skall göra, samtidigt har jag kollat efter mina kylskåpsmagneter, som jag vet att jag sett, men jag minns inte alls var jag har dem. Jag kan väl inte slängt dem? Nej, det låter verkligen inte som jag.

Matchen slutade 1-1 förresten, för er som undrade, och Ibra gjorde inte mål. Nu börjar en annan betydelselös match, som jag verkligen inte tänker se. Hur har jag förresten glömt att jag har Discovery? Bättre kanal för slötittande finns väl inte? Nu är det ett program om hajar, värdelöst.

Idag när jag skulle till jobbet så missade jag min buss med någon minut, trodde jag var tvungen att gå hela långa vägen från Körkarlens, men icke. Busschaffören stannade och vinkade och kollade om jag skulle med. Blir det bättre än så, troligtvis ja, men man skall vara glad åt det lilla.

Känns som om jag vet hur Nadine Hurley känner sig i slutet, det gör det verkligen. Hur kan jag vara såhär trött?? Kan vara det sista jag skriver idag.

F-fpn

Lördagkväll hos Frank

Detta blir visst inlägg nummer 250. Nyss hemkommen från jobbet, tittar på den film som jag inte såg klart igår. Det måste annars vara ett ganska bra betyg för en film, att den är såpass bra att man inte bara kan skita i hur det går, utan att man istället spelar in den? Lyssnar annars på Silas försök att gräva sig ner under golvet efter en omgång i lådan. Varför lärde jag honom inte att gå på toaletten? Det skulle underlätta.

Farrell, fan, vissa har det bara.

RIDGAF? Ja, lite, men inte alls så mycket som jag trodde, kan det faktiskt vara så att jag utvecklats? Kan det vara så att 27år plus lite faktiskt lär en saker? Kan det vara så? Ja, jag tror faktiskt det. Det ger en betryggande känsla, den betryggande känslan av odödlighet? Nej, men den betryggande känslan av att en del av en är oövervinnerlig.

Tatuering i närbild...

Att det stod jobb på dagens schema gjorde inget annat än gott. Av många anledningar och inte bara p.g.a. jobbet. Många saker rör sig nu, men jag tror att jag hittat en fil för alla. En annan anledning var ett sms från världens bästa CK. På honom och hans klubba. För att inte röja hand identitet så visas ingen bild utan jag får helt enkelt skratta åt den ensam.

Något av det vackraste som finns? Barn som precis lärt sig gå och tycker att det är jättekul och skrattar placerar sig högt högt upp.

Jepp, still any time...

F-fpn

Tror jag hade en fråga...

Se vad man kan knappa ner under nattens mörka stunder. Tilläggas skall att telefonen bara skrev stora bokstäver, varför, det vet jag inte...

JAG KAN IBLAND FUNDERA. OM HUVUDET INTE VILL VARA VAKET, VARFöR SOVER Då INTE KROPPEN. VARFöR KAN ETT TäCKE SOM ENA DAGEN äR På TOK FöR KALLT VARA Så VARMT ATT KROPPEN KOKAR. HUR KAN LJUD SOM ENA DAGEN äR SöVANDE VARA JOBBIGA OCH STöRANDE NäSTA. HUR KAN MAN VARA Så TRöTT ATT MAN INTE ORKAR LäSA, MEN SAMTIDIGT INTE KUNNA SOVA. VARFöR KAN MAN INTE TALA I KLARSPRåK UTAN BARA RABBLA I GåTOR. VARFöR TäNKER ENS HJäRNA DET VäRSTA EFTER EN FöLJETåNG AV DET BäSTA. VARFöR GäLLER INTE ORDSPRåKET OM VARGEN ENS EGEN HJäRNA. På VILKET SäTT TäNKER KROPPEN NäR KUDDEN SOM PASSAT Så BRA I FLERA åR INTE LäNGRE DUGER. VARFöR TRäNAR HJäRNAN På KONVERSATIONER SOM ALDRIG KOMMER OCH SOM äNDå INTE KAN VINNAS GENOM TRäNING. HUR KAN MAN ENA DAGEN KäNNA SIG UNG OCH ANDRA DAGEN SOM OM MAN STåR MED ENA BENET I GRAVEN. NäR SLUTADE DE POSITIVA SAKERNA ATT VERKA, DE NEGATIVA SLUTAR JU ALDRIG. HUR MåNGA GåNGER MåSTE MAN GöRA NåGOT BRA FöR ATT MAN SKALL INSE ATT MAN INTE äR DåLIG. HUR KAN DET ENA DAGEN VARA POSITIVT ATT VARA BARA 27 FöR ATT I ANDRA VARA HEMSKT ATT MAN äR SNART 28. VEM KAN SEGLA FöRRUTAN VIND? RO FöR FAN! NäR SKA KLOCKAN SLUTA Gå Så FORT OCH VARFöR GöR DEN BARA DET NäR DEN INTE FåR ELLER BöR. JAG SPELADE EN ROLLFIGUR EN GåNG, VARFöR äR JAG INTE HONOM. VARFöR TAR JAG TAG I SAKER NäR JAG VET ATT PASSIVITET DRIVER MIG TILL VANSINNE. VARFöR SKRIVER TELEFONEN BARA MED STORA BOKSTäVER. VARFöR FUNDERAR JAG Så MYCKET OCH VIKTIGARE, VARFöR GöR JAG DET TROTS ATT JAG INTE KOMMIT FRAM TILL NåGOT På EGEN HAND SEDAN LIVETS BEGYNNELSE. VARFöR SER JAG INTE MöNSTER. VARFöR TROR JAG DET VäRSTA OCH STäLLER IN MIG På DET. VARFöR äR GAMLA HJULSPåR ALLTID Så DJUPA. VARFöR TäNKER JAG ATT JAG KAN OM JAG VILL, OM JAG ALDRIG VILL Då. HUR KAN JAG MINNAS ALLT OCH VAR äR SOPTUNNAN. VARFöR äR JAG EN SOCIAL EREMIT. TILL VILKEN NYTTA HAR MAN VILJAN OM MAN INTE HAR MåL SOM äR STöRRE äN 2,1 MIL. VARFöR KAN KATTEN ALLTID SOVA, OCH VARFöR LANDAR ALLTID DEN På ALLA 4. NäR HAR MAN NYTTA AV ONöDIGT VETANDE. VARFöR HAR JAG ETT BEHOV ATT VARA SJäLV ENA DAGEN OCH ANDRA DAGEN KLARAR JAG INTE ENS AV MIG. HUR KAN DET VARA Så ATT ALLA INTE äR LIKA INFöR EN SJäLV. NäR VET MAN OCH HUR LäNGE TROR MAN BARA. VARFöR FINNS DET INGEN DOMMARE I LIVET OCH VEM DöMMER ISåFALL OMSLAG ELLER SCHACK MATT? VARFöR VAR ORDET...

3de inlägget första dagen på året, rekord?

Vacker vacker låt, nu citerad på min vägg...

När jag som är född 50 dagar in på året firar nyår så vet jag att det är 50 dagar kvar. Logiskt va? Skall man ha panik för det? Skall man tro att det gör någon skillnad? Blir man inte en dag äldre varje dag? Visst låter jag lite bitter?

Jag fyller år på en fredag dessutom och har gett med mig, jag firar väl inte ensam då, jag skall bara skaffa ledigt.

Jag trodde att jag skaffat Photoshop, men det funkade inte alls, jag saknar det något enormt. Har ju haft det i alla år typ. Men icke längre. Inte sedan ett välriktat slag krossade hårddisken. Så typiskt mig.

Jag var duktig igår, efter att i 2 år snart ha haft ett eluttag som jag inte vågat använda så tänkte jag att jag skulle byta ut det, det blev lite mer komplicerat än vad jag trodde, mest eftersom jag hoppats på att slippa skruva ut proppen och släcka ner hela vardagsrummet, men det var iaf precis vad jag fick göra. Så, med ficklampa i munnen och skruvmejsel i handen skred jag till verket och lyckades finfint.

Gissar spontant att tapeten inte är från igår...

Det var lite så läskigt när det lät från eluttaget, så att inte byta ut det var som inte aktuellt. El och vatten, nej, det gillar jag inte. Tur att jag kan sådant, hur? Jag testade mig fram från dag 1. Nej, det är inte så att jag lämnade det som på bilden, men hur ett eluttag ser ut det fattar väl vem som helst eller? Tapeten i fokus.

Dessutom har jag en vägghängd kamin, jag är bäst!

Jag skrev som sagt ett inlägg här för någon dag sedan, med mobilen mitt i natten när jag inte kunde sova. Jag tänkte på det, jag kan lika gärna lägga ut den. Frank fix. 10-01-01 låter som sagt som ett binärt tal, och 37 blir det om det skulle vara det. För den som bryr sig.

Jag vet inte vad det är med mig, jag får inte ut tankarna på tangentbordet. Kanske för att jag försöker? Skall kanske göras spontant? Nu är det inte många timmar kvar av årets första dag. Årets andra spenderar jag på jobbet, sedan vet jag inte, tips välkomnas. Lite inne på att inte sitta hemma hela kvällen, det är det som är det jobbiga med att sluta så tidig på helger. Vissa har det svårt. Andra förstorar bara sina problem. Jag är bäst också, har jag sagt det någon gång?

F-fpn

2010 fortfarande

Så lämnade man vackert 00-talet. Känns helt ok att vakna i mitt 3de självupplevda decennium. 00-talet var annars bara jobbigt att säga, så jag kommer inte använda mig av den frasen när jag pratar med småbarn som gubbe. Därför som jag hela tiden trilskas med att minnas alla årtal?

Shit vad mycket gjort det har blivit under de senaste åren, de senaste 10 för att vara exakt. Att fira millennium var ingen höjdare, men jag överlevde.

Satt en dag på bussen och funderade på om jag kunde återberätta alla nyårsfirande de senaste 10 åren, det kan jag, nästan. Vad gjorde jag när klockan slog 00 för 2003? Ingen aning faktiskt. 5 nyår har det blivit i Göteborg, shit vad tiden går!

Det var fel Scatman igår, fel. Annars hade jag rappat, det hade jag ju lovat.

Jag lyssnar på Michael Jackson, asbra. Tänk att han har gjort alla de där låtarna, alla minst lika stora som en one hit wonder! Man in the mirror ligger högt på min lista just nu. Jag är lite inne på att lära mig lite Michaelmoves. Kanske en annan dag, som det mesta annat.

Det vankas kaffe nu, det kanske piggar upp? Nespresso är slut. Jag är ledsen över det.

F-fpn

100101

Jag låg för någon dag sedan och försökte sova, det gick inte alls bra. Alls. Försökte, läste bok och så kom jag på det, jag bloggade lite. Men i efterhand så märkte jag att det var ett för seriöst inlägg för att vara jag, så jag sparade det, men jag har inte publicerat det. Jag får se om jag någonsin gör det.

Idag är det den första dagen på det nya året, det nya årtiondet. Jag är trött och bakfull, bitter. Men vad skall man vänta sig av årets mest upphåsade dag och fest.

Att vara bra är något dåligt.

Mitt internet är inte alls bra, så är det bara.

Jag har ibland funderat på varför livet är som det är, det är en ständig källa av fundering men dock inte så många svar, faktiskt. Jag är glad att jag har katterna idag och väntar lite på Ivanhoe. Känns som om jag sett den massor av gånger, men det brukar ju bli med ungefär ett års mellanrum, ungefär. När jag var liten (och jag saknar att vara liten) så funderade man på andra saker, kanske lika mycket men ändå inte. Fattar? Nej, inte ens jag gör det. Jag kan minnas dagar i den lilla byn, men... äh, nej, inte idag.

Jag är för bitter för det här.

En annan dag kanske. Sammanfattning på året kanske, bild på min tatuering kanske. Mycket kanske. hejdå