idag är det samma visa och samma låt ;-)

låt för tillfället: All the young dudes

status: sådär bra på det, ca 89% som bäst

irritationsmätare: förvånansvärt lugn

Varför trycker jag på fel knapp, varför kan jag inte, vad är det för jävla kombination, varför varför varför.. och min egen favorit;

DET ÄR FEL PÅ SPELET!

En ursäkt gångbar sedan långt innan datorn hade 1 GB i minne, långt innan videon fanns i alla hem. Långt innan kanal 4 var en av de 3 kanaler som ALLA hade..Det var helt enkelt fel på spelet, och då är det ju klart att all aggression som man visade var berättigad! Eller??

Tja, nu som äldre, när man dels får äta hur många kakor man vill, dels får ta 2dl start till frukost, dels koka 3 ägg till densamma om man så vill, så har man ju kommit fram till att det kanske inte alla gånger var fel på spelet.. Men oftast var det faktiskt det. Iaf intalar man sig det fortfarande!

Och förresten, i den tidsålder så både mamma, pappa, ck´s mamma, ck´s pappa och resten av de "vuxna" tyckte att Turtles till 8bit NES var ett dåligt spel för barn att spela, så var det dessutom inne med Mario. Och med det menar jag inget annat än SUPER MARIO BROS! De äldre, som i egen utsago växt upp med kottar och stenar som leksaker, fastnade även de för denna rörmockare. Och då man som liten 8-9-10åring (minne inte med säkerhet när det var) menade på att mario visst kunde hoppa över flaggan i slutet på vissa banor. Då fick man minsann veta att det kunde man inte. Och med "Inte" så menade de att det var helt omöjligt och det faktum att jag sett det med egna ögon inte var av någon som helst betydelse. Eftersom jag nu råkar vara den enda som minns detta (brukar nämligen vara så att jag är den enda som lägger saker på minnet, även om jag kan förstå att vuxna inte direkt kan lastas för att inte ha lagt hela min uppväxt på minnet) så nämner jag det i förbifarten, i form av någon form av segerhyllning till mig själv!

Se själva!

Idag var en bra dag på jobbet, även om dagen inte gick jättefort, men visst var det kul! Vandrade ut i butiken, vem ser jag, vem är det som står framför mig. Dessa gånger är de svårt att tro att det är sant, men det är... Anders Eriksson. En av de få som verkligen kan kallas Idol, en av de vansinnigt bra i Galenskaparna!

För er som inte inte vet.. så är det Roy i Roy och Roger... ni vet de som har en mack?

här tillsammans med Per, som Roger Pontare ;-)

En annan känner ju sig lyckligt lottad när uppväxten kantades av Macken, Grisen i säcken, Tornardo och cyklar. När blandbanden hemma var fullproppade med just låtar till dessa serier och föreställningar!

Oavsett vad så verkar det som det är en bra sak att blogga. Jag Klarade låten, nu är det dock dags för nästa, och så kommer det fortsätta.. i all evighet, för nu är vi inne på Expert CK och jag..

Ses i framtiden!

Tjoho!!