inte innan 12 idag heller...

Bus har hittat genvägen till kattleksaken jag hängt upp. Jag undrar om det är ett tecken på slöhet, eller ett tecken på smarthet. Och jag undrar ibland, rent spontan, om det inte är samma sak i mångt och mycket.. 

Med Pasta på spisen, låter förresten som en blandning mellan vuxenhet (ha saker på spisen) och ungdomlighet (pastan), så väntar jag på att gå och lägga mig. Jag tänkte först, precis som vanligt, lägga mig tidigt. Men min vana trogen så går det bara in

te, jag kommer alltid på saker som jag måste göra och saker som jag får för mig att jag inte kan vara utan. Jag får stå mitt kast. Kanske är det läge att handla koffeintabletter. ;-)

En dag kantat av "hålligång" idag. Först ett möte med rabatter i tha grandfathers trädgård. Jag har för övrigt aldrig tänkt på hur mycket jord som ryms i en rabatt.. men nu vet jag. Undra om jag inte mått bättre utan den vetskapen, med tanke på hur jobbigt det var att ta reda på det.

Med armen på min nemesis.

Med en arm på stubben står jag som segrare. Lite som en jägare som fällt en björn och har ena foten på den i fototillfället. Man kan dra olika paralleller Men det viktiga är väl att jag stod som Segrare!

*Någon som vet vad hårsalongen på Tjörn kan tänkas heta?*

Nej, nu efter att pastan hamnat i magen så är det väl ändå dags att sova lite. Skall upp imorgon, till jobbet och sedan springa lite. Innan jag börjar på riktigt vill säga. Efter att ha spelat innebandy så känns det som om man behöver springa av sig lite.

Förresten är det underligt att jag ofta mår bättre när jag är helt slutkörd rent fysiskt. Allt eller inget var det tydligen. Kan nog både ses som en negativ och en positiv sak... "Å re kan va både negativt å positivt" som Öffe skulle sagt...

Tjao.. vila, somna sova...