lördag 9 augusti 2008

städdagen som försvann...

Löparkariären får helt enkelt fortsätta med en ömmande vrist. Ger den sig inte så får den helt enkelt sluta upp ändå. Det funkade duktigt bra senast, bra tid och bra tempo. Känns som om det går framåt!

Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp... Ja så sjöng han den där Lars. Precis när det behövdes som mest. Precis när orken var på väg att slänga in handduken och eftersöka busskort. När det inte längre gick fort och när håll och mjölksyra närmade sig. Lars lite snabbare låtar lyckades förresten komma irad när jag sprang och jag ökade tempot. Sista hundra metrarna var jag nere i en hastighet 3.30 per/km.

Det är förreten underligt det där. När man räknar resultat i tid. Då sänker man ju sig när man blir bättre.. Men i de flesta andra sporter höjer man ju sig. Ökar cm i höjdhopp, längdhopp mm.. äh..

Jag lyckas städa lite iaf. Disken är diskad nu, eller, jag har fyllt diskstället. 3 maskiner snart. Tänk vilken skön känsla att ha inget i materialvärde.. bara ett enmanstält som var vattentätt och en sovsäck :)

Nu börjar jag bli lite trött. Så jag slår på en sista låt. Väntar på att tvättmasiknen skall bli klar, sedan lägger jag tvätten i torktumlaren, väntar någon timme och sedan tar jag upp tvätten... ... ... vänta nu. Då kan jag ju lika gärna vara vaken ett tag till. Verkar ju inte som om jag får lägga mig ännu iaf...

Tvättstugor får man anpassa sig efter. Det går förhållandevis fort. Men tid, ja, det tar det..

Eller som Micke säger. "Tiden finns bara du inte tänker på den.."

2 kommentarer:

Kicki sa...

Va? Är det din tvättstuga på bilden?? Har det äntligen tillkommit en? :O

Frank sa...

haha, nej. Bara googlesökt bild.. tyvärr :)