torsdag 11 mars 2010

Twin Peaks va.

En dag var det vackert, det är det inte idag.

En gammal grannes influenser, och påtryckningar, att titta på serien Twin Peaks introducerade mig också i seriens musik. Det får mig ibland då och då att slå på inledningsmusiken och bara, bara vara. Thanks gyllene bror. Thanks.

Ute är det isigt, inte speciellt fint väder, inte så varmt, visserligen inte så kallt heller men varmt? Nej. Dagens träning förflyttades till morgondagen på grund av träningsvärk och eftermiddagens badminton. Badminton är roligt och ger en utrymme att ta ut sig fullständigt, samtidigt som man kan vinna. Jag vill då mena på att den sporten har allt. Dessutom gör den mig glad, glad att jag fortfarande har min vinnarinstinkt kvar. "Du ger dig inte du" är den enda kommentar jag behövde, på riktigt. Jag behöver i slutänden inte ens vara bra.

Min städning av hemmet går inte alls snabbt, visserligen så går det framåt, men det går det för folk som springer Göteborgsvarvet med, men vips så kommer det ett rep som gör att de måste stanna helt. Känns som om jag står vid repet och väntar ibland. Ibland bör läsas ofta.

Inlines-dags snart tycker jag, det hade varit roligt. Samtidigt som man kommer ut, och ser sig omkring lite, och kan tillryggalägga lite sträcka, till skillnad från när man springer.


2 kommentarer:

(: sa...

Är så glad att någon städar långsammare än mig. Trodde inte att det gick, men tydligen är det möjligt.

Micke sa...

Vad glad jag blir att människor i mitt hjärta verkar minnas mig också trots geografiska avstånd. Men jag hoppas du inte menar gammal som i ålder... hahaha!