tisdag 12 augusti 2008

snabb som blixten!

Underligt hur man skall påverkas av en mage som inte riktigt vill vara med. När det känns som om man nästan skall spy när man ökar lite i hastighet. Nej, sådant är irriterade Jag kan klara att benen knappt bär mig, att det muskulära strejkar. Att andningen inte hänger med i tempot. Allt sådant löser jag, och kan köpa. Men att magen går på egen inslagen linje.. Nej, oacceptabelt!


Visserligen skall man ha i åtanke att jag sprang snabbare än någonsin på den sträckan, att det tempot var högt rakt igenom. Att jag faktiskt sprang på min näst snabbaste kilometerhastighet någonsin, på en 8,5km-slinga. Känns faktiskt bra. Så nu, efteråt. Då skall jag inte klaga nämnvärt :) Roligt är att jag lyckas hålla tempot uppe.

Blir en del snack om löpning för min del.. undra om det beror på att jag faktiskt gör något annat, kontinuerligt alltså, än att jobba på min fritid. Men men, det har väl också att göra med att jag faktiskt aldrig trott att jag skulle lösa att springa... Men oj vad det kan vara kul... Även om det samtidigt är lite ensamt. Som idag, klockan var mörkt på himlen och jag sprang slättadamm. Visserligen var det upplyst av lampor, men mörkt trotts detta. En ganska mysig idyll om man uppskattar filmiskt mörka men, av svagt ljus, upplysta platser a David Lynch.

2 gånger tittade jag mig över axeln för att se om jag var förföljd. Tur för de icke-existerande förföljarna att de var just icke-existerande.

Vissa gånger kan det vara dumt att följa takten i en låt. Speciellt om det råkar vara uppförs och takten går omänskligt fort! Nu vet jag till nästa gång... Vad jag också märkte var att det var svårt att hålla tempo sista biten när alla snabba låtar var slut. Det måste åtgärdas till nästa gång..

Nej, börjar tidigt imorgon, så jag lägger mig.. snart..

Seg nu..

Jag slutade tidigt idag, ovanligt nog. Samtidigt hade jag möjlighet att välja och vraka mellan bussar som skulle ta mig hem. 40, 43, 142 och 402. De bara stod i kö. Det var resenärens marknad. Till skillnad från när jag åker hem efter stängning. När man får sitta och vänta i åratal bara för att få sitta på en buss som också tar åratal hem. De har de bra de där som slutar runt 4-5. Kontorister. Sitta där och peta i vita papper.. nej!



Jag fick för mig att det var dags att korta av håret igen, lika bra. Annars växer det sig bara jobbigt långt och så. Hemskt. Men visst kan man se en antydan av vikar.. ja, det tror jag..

Nu när jag återigen är ensam i lägenheten och när jag börjar bli trött så vet jag inte om jag orkar ta tag i det sista som jag inte hann städa innan far dök upp. Även om det inte skulle ta så länge. Men jag tror jag tar det en annan dag, förhoppningsvis imorgon. Även om jag nu börjar tidigt.

Tidigt får inte vara ett hinder, jag skall själv upp tidigt nu ett tag, hoppas jag. Jag skall bara ta och anmäla mig. Titta närmare på det idag och imorgon. I'm a military guy!

Nu skall jag ta det lugnt, i en sådär 20 minuter. Sedan är det dags att ta springa lite. Hoppas att det börjar regna... jag har alltid velat bli genomblöt..

Nästa gång; split vision...

söndag 10 augusti 2008

Duktig idag..!

Efter en lång dag idag, som började med (som vanligt) att väckarklockan ringde. Dum som jag är så har jag använt min vanliga ringsignal som alarmsignal. I hopp om att jag skulle vakna snabbare och tro att någon ringer. Nej, jag kan inte lura mig själv.

Pappa på besök idag. Jobbbar länge imorgon så han får försöka valla sig till marstrand själv. Även om jag gärna följt med. Men sådant är (som så mycket annat) är livet.

Gissar att det tog honom en kvart eller så innan han började diska. Nu skiner spisen och diskbänken mer än på länge. Samtidigt som jag tvättat ett 10tal maskiner tvätt och dammsugit och skurat. Slängt skräp och plockat undan. Sprungit idag med. Blev bara ca 5km, det blev lite väl sent och jag var inte på superhumör för det. Men i övrigt en bra dag i flitighetens tecken!

En underlig känsla infann sig när jag då satt här i min soffa, med nedsläkt rum. En öl i ena handen och rökt sik på ett fat. I ett städat vardagsrum. Det kändes som rätt på något sätt, lugnt och skönt. Jag vet inte ens hur jag skall förklara det.

Nu sitter jag iaf här, med en hund brevid mig. Min lilla erfarenhet säger att det är en Golden. Den 11-åriga Tanja. För övrigt det namn jag skulle fått om jag var född tjej. (Iaf vad jag har för mig, eller har jag fel mor?) Katterna gillar inte Tanja. Bus sitter uppe på garderoben och surar, Silas har placerat sig under sängen lite kaxigt. (Ett ställe som jag defenitivt glömt städa på de senaste gångerna jag städat)

Nu skall jag bara hämta lite tvätt, så jag sedan kan lägga mig och sova. Det är upp tidigt som gäller. Jobba - jobba - joóbba...

Skall bara äta jordgubbar med grädde! :)

visst hejar man!!

Snabbt som bara den trampar damerna omkring på cyklar dyrare än en annans årslön (?) sina mil på kinesiska gator. OS står ju för dörren ju. Det som ständigt förvånar med OS (då menar jag sommar och vinter) är att man helt plötsligt står upp och skriker sig hes framför tvn. Det enda som räknas är att det går bra för personen i blågul landslagsdräkt! Det spelar ingen roll vilken sport, även dubbeltrapp/cykel/curling är viktiga. Visserligen smällen en OSmedalj i Hockey högre än det mesta. Men guld är alltid guld, som dynamit-Harry sa. Kommer bara inte på i vilken av filmerna han säger det.


Shit shit.. en svenska som heter Emma Johansson kämpar.. heja heja!!!
Det verkar bli medalj!!!
2:a!!
Det är underligt hur påverkad man blir...


Sveriges första medalj: Ett silver!

lördag 9 augusti 2008

städdagen som försvann...

Löparkariären får helt enkelt fortsätta med en ömmande vrist. Ger den sig inte så får den helt enkelt sluta upp ändå. Det funkade duktigt bra senast, bra tid och bra tempo. Känns som om det går framåt!

Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp... Ja så sjöng han den där Lars. Precis när det behövdes som mest. Precis när orken var på väg att slänga in handduken och eftersöka busskort. När det inte längre gick fort och när håll och mjölksyra närmade sig. Lars lite snabbare låtar lyckades förresten komma irad när jag sprang och jag ökade tempot. Sista hundra metrarna var jag nere i en hastighet 3.30 per/km.

Det är förreten underligt det där. När man räknar resultat i tid. Då sänker man ju sig när man blir bättre.. Men i de flesta andra sporter höjer man ju sig. Ökar cm i höjdhopp, längdhopp mm.. äh..

Jag lyckas städa lite iaf. Disken är diskad nu, eller, jag har fyllt diskstället. 3 maskiner snart. Tänk vilken skön känsla att ha inget i materialvärde.. bara ett enmanstält som var vattentätt och en sovsäck :)

Nu börjar jag bli lite trött. Så jag slår på en sista låt. Väntar på att tvättmasiknen skall bli klar, sedan lägger jag tvätten i torktumlaren, väntar någon timme och sedan tar jag upp tvätten... ... ... vänta nu. Då kan jag ju lika gärna vara vaken ett tag till. Verkar ju inte som om jag får lägga mig ännu iaf...

Tvättstugor får man anpassa sig efter. Det går förhållandevis fort. Men tid, ja, det tar det..

Eller som Micke säger. "Tiden finns bara du inte tänker på den.."

fredag 8 augusti 2008

080808

Idag är det noll8ornas-dag. Ett lätt datum med andra ord. 030303 minns jag allt, fick ett jobb den dagen, samma som jag fortfarande har kvar. 060606 var det premiär för någon film som jag inte minns namnet på. Inte helt oväntat har den att göra med satan o.s.v. Men sedan är det slut med minnen ang. lätta datum. Jag väntar för övrigt fortfarande på 111111. Det måste vara det bästa datumet att födas på, om man har svårt med datum alltså.

*Jag gör sudoku som en maskin numera..*

Jag får eventuellt besök igen, eller fler från norr dyker upp. Denna gång är städning en nödvändighet. Panik panik.



Jag får inte ihop detta... alls... men folk har löst värre problem... jag måste duscha.

Shit, 9 ägg i min kyl är bäst före imorgon, jag som har svårt för sådant.. jaja, 4 till frukost med andra ord...

måndag 4 augusti 2008

2kg twix, snickers mm


Tja, vem har inte avundsjukt tittat på de som man passerat som haft en stjärnvinst under armen. På bussen, på spårvagnen. Påväg till/från liseberg. Nej, det blev inte en Marabouchoklad i tavelstorlek. Inte heller en sopsäcks-size chipspåse. Men en plastflaska med massa goda choklad är aldrig fel. Mums, säger jag som inte ens smakat..
Haha, iofs har jag ätit Twix sedan det en gång i tiden hette Raider..

Nej, om man skulla se om man kan sova..

*Hmm, hur viker man en ko? Tja, lättare nu när den saknar ben* /En kund handlar koskinn, låter lite rått :)