söndag 7 februari 2010

Rapapapapapa

Jag har ont i magen.

Men det är min enda åkomma. Något måste ha hänt, jag är inte trött och inte seg.
Tur för mig.

fredag 5 februari 2010

Snö ute, tidsfördriv.

Med nudlar och fiskpinnar framför mig som middag så knappar jag lugnt in dessa ord. Eller lugnt? Vem kan skriva lugnt, alla skriver väl så fort man kan, hela tiden? Eller?

När man missar en buss med någon minut och det tar hela 16 min för nästa att komma, då får man sysselsätta sig. Perfekt med snö, man kan kasta isklimpar och försöka träffa något. Inte mycket träffande, men kasta får man. Man ser vad målet är, eftersom området runt om ser ut som en Schweiz-ost.

När man sedan träffar så vill man ju avsluta på topp, så man sysselsätter sig med annat.


That's my name, that's my name!

Nu skall jag gå ut. CK kan ringa och skynda på mig annars. Tid är ett luddigt begrepp.

Rosa it is, i think.

torsdag 4 februari 2010

Det är vackert

Den ena vackra




Den andra vackra

tisdag 2 februari 2010

inget när?

När man försöker ligga före och tror att det faktiskt är så att man gör det, då kan man bli negativt överaskad av att man missat en avfart.

När man gör sig redo att sjunga på refrängen så kan det vara så att det är en hel del vers kvar.

När man kommer ihåg saker så minns man dem också.

När repet som håller en på plats går sönder, då får man hoppas att man lärde sig knyta innan man lärde sig gå.

När glaset är halvfullt så är det halvtomt för andra. Svepa det sista borde dock gå lika fort för de båda.

När amaryllisen slår ut i Februari så är det ungefär en månad för sent, bättre sent än aldrig?

När det snöar vit snö så ser man inte isen som är hal, eller slasket som är missfärgat.

Ungefär så är det.

-Den som kan tala väl kan ljuga väl.
-japanskt ordspråk.

måndag 1 februari 2010

make a portrait of me

jag ser vad det föreställer.

Jag gillar mig, därför vill jag ha en bild på mig här hemma hos mig, ja det vill jag. I tusch! Lisa skall göra en sådan, det är iaf vad jag hoppas på!


Bara jag får vinna, bara jag.

mig

Frank, pronounced /fræŋk/ (frangk), is a masculine given name. Originally it refers to a Germanic people, the Franks, who derived their tribal name from the type of javelin they used. It means "free Man" in Latin. In English, 'frank' also has the meaning of sincere or truthful.

Hoo-ah!

LT. COL. Frank Slade. Vem behöver syn när man har allt det andra?

Snön virvlade ner igår, sakta, snöflinga för snöflinga. Sakta dalandes mot den väntande marken. Ensamma ljuskällor lyste upp och den stilla tystnaden bröts bara stundtals av passerande spårvagnar på kvällens sista resa. Människors steg hördes i den, för kvällen, nya snön. Täckbyxors karakteristiska läte hördes över de övriga tysta sekundrarna. Stillheten var öronbedövande och lugnet hade verkligen lagt sig till ro.

Sedan blev det morgon, all den vackra snön var nertrampad och spår fanns överallt. Spårvagnarna passerade i parti och minut. Den mörka omgivningen, endast upplyst av enstaka lampor, var utbytt mot disigt ljus. Människor passerar som på en paradgata och bilar uppenbarar sig som om det var rally utanför. Nu var det ljud som var öronbedövande och lugnet har sedan länge gått till jobbet.

Varför gillar jag nätter? Guess.

If u give it back you'll get money quick. Irony at its best.