ingen substans

Sitter och funderar på livets stora såhär på kvällskvisten (kvist stavas ofta qv i efternamn, vilket är noga då kunder uppskattar att få sitt namn stavat rätt och med stor bokstav i böjan) men som vanligt avbryter jag alltid mig själv när jag svävat iväg från ämnet till den grad att jag glömt vad jag en gång tänkte.. knappt jag själv hänger med i resonemanget.

Jag skall på dop imorgon. Dop alltså, hur gör man på ett sådant. Senast jag var på dop var väl i lågstadiet vad jag vet. Mathias, som tyckte att det var viktigt att man inte stavade hans namn med tt utan med just använda th, drog dit mig. Jag tror väl att vi var ute och lekte när han kom på att det nog var någonstans han skulle vara. Mig drog han nog med för att jag var hans lekkamrat för dagen. Det funkade väl så.. eller?

Även om Mathias inte var kund (se resonemang ovan) då han saknade köpkraft som 10åring och jag inte var försäljare eller hade butik att stå i så rättade jag mig efter hans sätt att vilja stava sitt namn.
Visst, jag kan säkert ha hintat om att det då var omöjligt att kalla honom "Matti" när han trilskades så, "Mathi" passade bättre då.. men det skämtet var ju som dömt att dö ut innan de ens lämnat ritbordet..

Jag minns inte vem som döptes, givetvis minns jag var det var, då Svappavaara bara har en kyrka. En liten en som jag firat massor av skolavslutningar i. "Rektorn har nu hållit tal, om moral och ideal", ja, så gick ett litet stycke ur en klassisk avslutningssång. Jag kommer ihåg att jag kollade på rektorn, som det året hette Tore Klippmark (mamma, rätta mig om jag har fel) och undrade om han skulle tycka det var kul att vara omnämd i sången. För det trodde ju iaf jag att han var. Fanns det fler rektorer än en? Nej, som liten kretsar livet om kring en själv.. sin egen person/by/stad/lägenhet/hus osv..

Idag har jag jobbat, har haft en supersöt liten tant som kund.. Chivalristisk som jag är så tänker jag inte ens försöka mig på att gissa hennes ålder. "Vad tänker du?.. om du orkar tänka.. när det är såhär varmt" slängde hon ur sig till sitt sällskap...Hur som helst, en söt tant som med glimten i ögat kommenterade hon livet "hemskt" när hon inte kunde välja färg. Olika färgval måste för övrigt vara den dummaste uppfinning någonsin, folk kan ju inte välja...
Efter att timmarna gått ovanligt sakta där mellan 10-17 (ja, hela dagen) så sprang de förbi i slutet, vips var jag hemma och författade detta..

Funderar om jag inte skall ta årets första dopp (risken är förtfarande liten att det blir årets enda) imorgon. Det beror lite på vädret. Hur kallt det är i vattnet spelar ju mindre roll då det bara är kallt när man är i det. Passar det sig inte så är det bara att sluta..
Precis som med träningen (som jag verkar lagt på is, låter jag verkligen kroppen läka, det trodde jag inte om mig själv) så börjar jag med att handla badbyxor som är fina nog att visa sig i. Eller, jag skall handla badbyxor, punkt.. saknar sådana.. jag vet inte var de är...

Nej, onispirerad.. inlines..
WoooóHOOOOOOOOOOOOOOooooooooooooooooo!!!!!!!!!!!